Hanteringen av Uppsalas ekonomi förundrar. På ett plan är kommunens ekonomiska läge mycket gott - och tack vare den omtalade försäkringsåterbäringen kommer bokslutet att se riktigt hyggligt ut, även om överskottsmålen inte nås. På ett annat plan finns anledning till oro - det gäller den underliggande kostnadsutvecklingen, som leder till stora underskott i flera nämnder. Fokus under året har till stor del varit att minska kostnaderna - och troligen kommer det att märkas med större effekt under 2013. Men några underskott är svåra att råda på: de sociala kostnaderna.
Nu verkar det finnas en strid i kommunalrådskretsen på allianssidan, där något olika approach angående möjligheten till budgetbalans i varje enskild nämnd kan märkas. Är det en slump att de två nämnder som prognosticerar de största underskotten - utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och nämnden för vård och bildning - leds av folkpartistiska kommunalråd?
Enligt Stefan Hanna (C) borde väl dessa avgå om de inte mäktar med att spara bort underskotten...
Men Mohamad Hassan (FP) påpekar att de galopperande socialbidragen inte kan sparas bort så lätt - och knappast täckas genom besparingar på andra delar av nämndens verksamhet.
Moderaten Fredrik Ahlstedt utstrålar ett lugn inför det tuffa året 2013 - är det sakligt betingat? Det kan knappast vara ett utslag av dåligt krismedvetande...
Alla vet egentligen att de sociala kostnaderna främst kan brytas genom att fler jobb skapas och de som nu är arbetslösa därmed blir bidragsgivare istället för bidragsberoende. Om arbetslösheten minskar bryts den negativa kostnadsutvecklingen för sociala insatser. Om bostadsbristen byggs bort - med rimligt boende till rimlig hyra - kommer också de bostadssociala kostnaderna att minska. Men alla förstår också att det tar tid att åstadkomma detta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar